Värmlandsbesök..

I onsdags for jag iväg mot Arvika för revidering av deras ortopedklinik.. vädret är vackert, vägarna jättefina och härlig glad dansbandsmusik som strömmar ur högtalarna.. mår bara bra.. stannar till i Hällefors och köper en macka och nybryggt kaffe.. satt där i bilen och bara njöt av lugnet..Åker sedan vidare... och när jag närmar mig Arvika så ser jag skylten till Westombanan.. rallycrossbanan i Arvika... vilken härlig tid det var!! Då förut för längesedan... Hur vår familj skumpade runt i bussen land och rike runt och tävlade..hur det lät när jag startade tävlingsbilen.. känslan när jag spände fast mig.. satte på mig hjälmen...dofterna.. skruvandet... nervositeten... banorna... poängen.. finalerna..Ett minne som poppar upp..vet inte varför just det..men tänk, på den tiden hade man s.k rullar.. rullar som man la på backen i depån..intill bussen...och körde upp bilen på...syftet var att värma däcken inför starten :)!Rullarna var väl en knapp decimeter höga.. och fungerade med hjälp av kullager.. och på så vis kunde man köra på dem..värma däcken.. STILLASTÅENDE! Å man körde iallafall på ettan och tvåan.. å det gällde att ha koll på fordonet..Å herredumilde om kullagren hade skurit... Ojojoj. Livsfarligt! Vilka tider..men mina tankar gick framförallt till alla härligt glada människor med samma intresse och som var på samma "våglängd".. Minnena från tiden sitter för evigt i mitt hjärta.. varmt tryggt och fint...Nu var det inte rallycross utan ortopedi som gällde! OCh PRISS-uppgiften gick jättejättebra!!! Och tro det eller ej. Jag träffade en ortoped som brukade vara tävlingsläkare på Westombanan.. ni kan säkert räkna ut att vi hade jättetrevliga samtal vid lunchen. Som jag sagt. Det krokar ihop... överallt!