Ecodriving - glöm det!

Klockan är jättemycket och jag borde gå till sängs... men sitter istället och kollar på rallycrossklipp på Youtube!! Hittade massor!! Kan helt enkelt inte låta bli att dela med mig...börjar med det här från Arvika 2010. Ni får hänga med i en A-final med Fredrik Tiger och hans BMW. För längesen..när det begav sig, satt jag på samma startplatta i min Volvo och väntade på grönt ljus...trots att det som sagt var längesedan, kan jag fortfarande känna den underbara känslan av ljudet från en trimmad motor.. och grus som smattrar mot plåten och bilarna framför eller bakom..varvljud som fyller hela bilen och hur man sitter fastspänd, ett bestämt tag om ratten.. snabba växlingar och slitet mot mål.. ja... minst sagt superhärligt!!! Höj volymen... Se, lyssna och njut, för det här Rallycross! Och det kommer mera!

En dag vid banan..

Det var många år sedan jag var på en folkracetävling, men i lördags bar det iväg till Hedparksbanan i Tyfors...på avstånd hörde jag hur starten gick i första heatet och mitt hörselminne väckte andra minnen till liv,.. vi promenerade in i depån och letade upp en bra plats att sitta på.. och medan vi satt där i varsin stol vid banan och tittade på heat efter heat så kunde jag känna en slags längtan tillbaks.. till människorna, banorna, bilarna, depåerna, tävlandet och allt annat som hör till. På tio femton år har jag kommit ifrån allt. Och att för ännu längre sen, gå från aktivt tävlande till inget alls, gör att det känns ovant att "vara ute vid banorna igen"..de flesta förare och team från förr finns inte längre kvar, man känner inte så många..och är man van att vara vid banor som tävlande och nu vips är publik, blir det lite annorlunda.. många som tävlat och slutat kan nog intyga detta...men som tur är finns det både goda vänner och snälla omtänksamma släktingar som tar med en in i gemenskapen igen. Och det värmer jättemycket! För blir det så där gott och bra att vara ute igen.. Så rätt vad det är sitter man kanske där igen.. i en riktigt bra Volvo och bara längtar till 30-sekundersskylten visas och grön lampan tänds! Mmm vi får se... vi får se...

Uppdrag operation...

För ett par månader sedan fick jag ett telefonsamtal från valberedningen i SEORNA, jag hade blivit nominerad till en styrelseplats i föreningen och de undrade om jag tackade ja,..jag tvekade inte särskilt länge. Föreningen driver exakt de frågor som jag sedan början av mitt yrke alltid intresserat- och engagerat mig för. Så att eventuellt få en möjlighet att vara med och nationellt påverka utvecklingen för Svensk operationssjukvård och yrkesprofessionen i sin helhet kändes som ett mycket roligt, men framförallt oerhört hedrande uppdrag! Så i fredags åkte jag till Stockholm för att delta på årsmötet. Det blev en mycket bra dag. Jag träffade sittande styrelse och distriktsrepresentanter från hela landet, och vi hade oerhört bra diskussioner om yrket och framtiden. Vill ni veta mer om föreningen så titta in på www.seorna.se Det finns mycket att läsa! Så när jag sen ett antal timmar senare satt mig på tåget hem, kunde jag konstatera att jag blivit vald, och nu har ett jättespännande, stimulerande och utvecklande uppdrag framför mig. Lägger ut en bild jag hittade på google på en operationssjuksköterska och en kirurg i arbete. Och väl hemma..så firade jag solo i mitt söta lilla hus på Knipes, precis som Therese sa; med ett glas vin och lite ostbågar! Sen gick jag trött, men nöjd och glad och la mig. För vet ni, Det känns som det öppnats en ny dörr... och det känns jättefint.

Äntligen lördag...

Tänk så man kan längta till en dag...ikväll har vi gårdsfest på Knipes! Det blir alla grannar, grill, vin och kuligheter!! Kan väl inte hitta på nån bättre låt än den här.. å tänk på sista textraden... För så är det!!; Snart är det lördag igen! Å då L!! Längtar...Kraam!!

Hjälp! Jag är i Frövi!!

Jag knatade som vanligt till tåget på morgonen, trött men ändå vid relativt god vigör..och så fort konduktören kontrollerat min biljett, satt jag som vanligt i öronpluttarna och satte mig tillrätta för en skön halvslummer fram till 7.10. Jag minns hur vi passerade Grängesberg och Ställdalen. Men efter det..ingenting! Tittade sen lite sömnigt upp på klockan i tåget och såg att det stod 7.16. Läs; 7.16! Tåget stannar i Linde 7.10!! Min första tanke... Är tåget försenat? Sen...Men kära värld..var är jag? Tittade mig yrvaket omkring, och med tvärt uppspärrade ögon studerade jag skogen som passerade utanför tågfönstret. Jag kände inte igen den. Skogen alltså! Hjälp! Var är jag?? På väg till Örebro?? Neej, det kan inte vara möjligt!! Tittade ut igen. Kanske... kanske jag känner igen mig om jag tittar noga.. jag tittade.. stirrade rätt ut bland träden och husen som passerade. Men inte. Inte!! Nä det här är inte möjligt! Jag ska ju till jobbet! Solan!! Jag måste ringa Solan!! Jag kan ju inte sitta här! Ville ropa, Släpp av mig!! Nu!!! NU!! Med en stor portion självbehärskning tittade jag mig omkring med vad jag tror! självklar blick på alla pigga och pratande resenärer.. för det var ju så, att jag vaknat i rätt tid och snart skulle stiga av. Ja eller hur? ELLERHUR!! Och nästa intressanta fråga är när snart är? och kanske den främsta frågan; VAR?? VAR skulle jag stiga av och HUR skulle jag ta mig tillbaks?? Tåget rullar fram som på tjära och jag har inte en aaaning om var jag är... men rätt vad det är hör jag; "nästa station Frövi.. Frövi.." Å raskt står jag i givakt när dörrarna öppnas och snabbt står jag på perrongen. Och jag kan tillägga, det var inte många som gick av.. det var bara en! Sen var det dags att ringa ett samtal..till snällaste Solan ... "Hej,,det är Mimmi,,, Solan med glad röst: Hej Mimmi! //Jag fortsätter... "Du,,jag vet inte hur jag ska säga det här,...men... eh...jo..jag är i Frövi.." Solan svarar omedelbart: "Men Mimmi,I Frövi! Vad gör du i Frövi???" " Jag somnade..." Sen brast vi ut i ett underbart skratt! Hon skrattade och jag skrattade! Och ni kan ju tänka er hur det gick när jag kom tillbaka till jobbet efter en lång sightseeing med buss.. Det blev många som fick sig ett riktigt gott skratt.. och jag. Jag fick mig ett minne för livet!

En stund på jobbet...

Idag hade vi operationssjuksköterskor kvällsmöte, ett möte där dom som varit på utbildningar fick redovisa och berätta nyheter för oss som varit "på sal"! Och det redovisades från utbildningar i Medicinteknik, trauma frakturkirurgi, ortopedi och organdonation, kollegorna var jättejätteduktiga när dom redovisade! Sen kom en representant och visade oss plattor och skruvar som används vid craniala operationer.. Jag har sagt det förut, jag säger det igen. Jag känner att jag har fått världens bästa jobb. Så mycket intressant heela dagarna. Låter kanske högtravande, men jag TYCKER verkligen så! Att jobba i ett starkt team.. Mot samma mål. Att hjälpa så att en annan människa kan få må bättre, eller kämpa för skillnaden mellan liv och död.. Hmmm...Jag tror jag ska berätta lite mer nån dag vad en operationssyster egentligen GÖR om dagarna.. I vilket fall som helst, sen mumsade vi sallad, drack kaffe å klämde i oss lite god vetekrans som efterrrätt.. Dagen blev lång... åkte 6 å kom hem 21. Men dagen blev bra. Riktigt bra! Igen. Sen längtar jag till imorgon.. Den dagen kommer oxå att bli bra. Jättejättebra!

Äntligen... sköna lördag igen...

Här kommer en underbart rolig och glad låt att lyssna till..som jag brukar säga; höj volymen och digga med!!

Istället för gardin..

Det här med gardiner och vad som passar var, är inte alltid så lätt..den här enkla och lite annorlunda lösningen passade jättebra i rummet... jag lindade gröna blad runt två zinkhjärtan, och från att dessa hjärtan suttit på väggen hamnade dom istället i fönstret! Det finns huur mycket roliga saker som helst att pyssla med! Om ni tittar längst ut till höger i bild...ser ni? Det är en gammal fönsterbåge som snart kommer att få en fin plats i rummet intill ena soffan... kommer bli såå fint att få det plats..längtar...

Måndagsmys...

Imorse strax efter klockan 5,när jag satt och drack kaffe singlade små vita snöflingor till marken..det syntes att det var kyla i luften.. arbetsdagen var jättebra och jag gick till tåget som vanligt. Men idag inträffade det som inte inträffar särskilt ofta med Tåg i Bergslagen. Tåget var försenat. Över en timme!! DET var inte alls kul. Så det var bara konstatera fakta och börja trava runt i Lindesberg i snålblåst och kyla.. så när väl tåget kom till perrongen var det en rejält genomfrusen Maria som klev på.. brrr så jag frös.. Men eftersom tåget är varmt och man har tid att tänka på allt mellan himmel och jord så dröjde det inte särskilt länge förrän jag mådde bra igen! Så nu när jag kommit hem sent omsider och barnen har ätit och pratat om dagen som varit kändes det som en mycket skön tanke att tända en brasa i den underbart fina Bergslagskaminen som verkligen pryder sin plats i rummet.. så här sitter vi i sofforna och mår gott och av värmen som sprider sig i rummet, och sen njuter av det otroligt vackra skenet som bara en eld kan ge.. Förresten på tal om att bli varm. Jag har idag fått startbekräftelse för Vårruset i Örebro!! Å huur ska deet gå?? Min arbetskompis EG och jag tänkte om vi skulle kunna ta till taktiken som sköldpaddan använde när hon tävlade mot en kanin! Vet ni hur hon gjorde?? Om inte...Jag berättar det sen!

Söndagkväll...

Sitter i vår vita fina soffa och tänker på helgen som varit..tvn är på och min L sitter vid sin dator..Sickan Jansson ligger intill och sover gott.. känns fint.. Imorgon kanske man får frågan; hur har helgen varit? Ofta svarar man kort.. den har varit bra. Men tänk om man skulle få tid att berätta hur helgen EGENTLIGEN varit! DET skulle göra skillnad...I fredags var jag till frissan, och det är alltid så efterlängtat av mig. Det går väl inte att göra så mycket åt "vraket", men vårt prat och våra skratt. DET ger så energi! Sen for jag till Face it och fixade mina oregerliga ögonbryn.. fick då förmånen att pyssla om en supersupersöt liten hundvalp som hette Molly innan det var dags att luta ned sig på den sköna britsen i skönhetssalongen och få lite puts och klokroligt prat! Sen dundrade jag iväg i J buss.. glad i hågen..mot Evägen..träffade en god vän. Våra liv har krokat ihop på många sätt sedan jag var tio tolv år...och när vi fikat och pratat i timmar var det bara att inse att situationer i hennes liv och mitt liv fortfarande bevisar att vi är "bounded forever"..för en av anledningarna handlar kanske om skillnaden mellan liv och död.. Och vad vet vi? Vad vet vi om allt som händer mellan himmel och jord?? Sker våra sammanträffanden av en slump eller är allt förutbestämt?? Jag tror faktiskt på det sista..svindlande tanke! Hur som helst. Hon och hennes man hade renoverat sitt kök. Och det var sååå fint!! Sen vidare till ett annat liv. Och vidare igen. Till lugn och ro. Det var skönt., Väldigt väldigt skönt. Så efter en upplevelsefredag, en lång lördag och därefter skön söndag.. sitter jag nu här i vårt lilla söta hus och faktiskt längtar till mitt jobb..som jag stortrivs med.. det här måste bara vara det man kallar Sköna söndag.. KAN inte vara något annat. Livet när det är som bäst! Lev livet med omtanke! What comes around, goes around...

Mer än tusen ord...

Operationsprogrammet var inte så stort i torsdags, så jag hade tur att kunna ta ett par timmars kompledighet.. fick ett fantastiskt erbjudande på min mobil som jag inte kunde motstå; en jättefin resa med underbart sällskap.. Sen väl hemma, en skön dusch och sen 16-årskalas för min Lina. Dom hade lagat tacos och sen fick hon presenter som gjorde henne så glad!! Ordspråket stämmer.. En blomma säger mer än tusen ord! Så vackert.. Tack L.För allt.