På väg hem...

Blev bjuden på fika av en god vän som har sommarstuga i Löa! Så en dag på väg från jobbet skulle jag åka dit. Glad i hågen svängde jag ned på vägen hon beskrivit för mig...förbi en ladugård..Såg så fint ut! Rullade sakta på ettans växel mot kohagen jag skulle passera.. Meeeeen!!!! Korna stod mitt i vägen!! Hmmm... Klev ur bilen och gick lite närmare..men Hu och Hjälp så stora dom var när man kom intill! Stod och funderade en stund över hur jag skulle angripa situationen. Jag hade tiden mot mig då jag hade en klipptid att passa i Saxdalen... och min vän förmodligen satt på trappen till sommarstugean och väntade med nybryggt kaffe. I mitt minne från när jag var liten och var med mamma hos sin mosters bondgård i Äppelbo..fanns att kossor behöver man hjälpa lite på traven rent handfast ibland.. dom är liksom sävliga och står där dom står.. eller åtminstone flyttar dom sig väääldigt långsamt... Suck. Vad gör jag?? Inte en människa syntes till. Var är bonden??? Nu väger jag mellan att åka hem och gå fram och putta på en ko.... Men vad händer?? Det kommer en livlina. Min vän. Hon satt inte på trappen och väntade. Utan var på väg hem från jobbet hon oxå! Och inte nog med det. Livlina två dyker upp. Bonden! Så nu är vi snart förbi! Tänk...Alltid händer det något medan man är ute och far.