En dalkullas berättelse..

På en jättefin gård i stan står ett litet sött hus. Och vi har turen att få bo där.. När du hälsar på här, kommer du att kunna läsa om livets strapatser, berättelser om livets goda, men även livets svåra, Berättelserna varvas med bilder, och en hel del bra musik.. Inredning och annat pyssel är naturligtvis självskrivet.. Så Hjärtalikt Välkommen att titta in... Vårt hem är min borg!

onsdag 10 augusti 2011

Förvånad..

Vackert väder, full fart..Sett fram mot att ses..Gick glad fram för att prata..men blev förvånad..fick inte en enda blick..stod kvar en stund, försökte..hoppades.. inte ett enda ord till mig,.. jag var inte välkommen. Blev ledsen..Ett par personer vid samma bord orkade inte ens säga hej..stirrade istället ned i bordet.. Allt det där kändes inte ok för mig. Men så är det. Jag lärde mig något om situationen och människorna. Skönt.
Upplagd av kl.
Etiketter:

6 kommentarer:

  1. Rensa hemma10 augusti 2011 kl. 21:03

    Trist beteende hos små aktiga människor! Men också oförskämt! Man ignorerar inte en person. Men de visar deras egen osäkerhet och låga nivå. Sådana personer är inte världvana dvs att de inte har varit med om så mycket och kan inte hantera sitationer. Du lärde dig en del av dem. Sträck på dig och gå din egen väg. Det brukar bli bäst så.

    SvaraRadera
  2. Anonym12 augusti 2011 kl. 08:43

    Hej Maria!
    Man blir ledsen och besviken när man hör sånt här, hur vuxna människor beter sig, det är ju bedrövligt, man kan ju undra hur deras barn beter sig! dom lär sig ju av sina föräldrar......
    Sköt om dig och ha det bra!
    Kramar Lena

    SvaraRadera
  3. Fru Opel12 augusti 2011 kl. 09:27

    Va är det du säger....tråkigt med ouppfostrade människor! Strunta i dom och ta vara på dom som betyder nått i stället..kramar från Saxdalen

    SvaraRadera
  4. Maria13 augusti 2011 kl. 22:30

    Jag blev verkligen jätteledsen.. men ni har rätt.. jag vet det! Jag tänker på det Mandelblomma sa.."man ignorerar inte en person".. Nej. Man gör inte det! Det är bedrövlig, och säger mycket om personerna. Jag hade en vänskap.. Jag ska strunta i dom, och ta vara på dom som betyder nåt. Det blir bäst så. Varm innerlig kram till er,.. Mandelblomma, Lena och min vän Fru Opel

    SvaraRadera
  5. Annapanna14 augusti 2011 kl. 11:58

    .....ja vad ska man säga om sånt.... Att du ska vara glad åt att dom inte låtsades vara glada åt att se dig, sånt är nästan värre.... Hellre ärliga idioter än falska hycklande vänner liksom:) /annapanna-Ulla

    SvaraRadera
  6. Maria15 augusti 2011 kl. 20:56

    Du har såå rätt Ulla! Det som jag blev ledsen över var att jag trodde det var ok. Det hade varit det tidigare... Men nu har jag koll. Stenkoll. Kraam!!

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)